Essä · 12 november 2005 (051112)

Att lyckas gå mot strömmen och vägen till ett bättre samhälle

Vårt samhälle förändras på 2000-talet i en takt vi aldrig sett motstycke till. Stressen är kännbar på alla nivåer. Samma känslor fanns i samhället under den tidiga industrialiseringen för över hundra år sedan. Nu sker nya omvälvningar, som funktioner av den ökade globaliseringen och utbyggnaden av de digitala kommunikationsvägarna (Internet). Denna lilla skrift är mina egna reflektioner i ljuset av dagens mediabrus, egna erfarenheter och trender som kan skönjas i omvärlden.

Inledningsvis beskriver jag trender på olika nivåer som jag antar kommer att bli ännu tydligare under den kommande dekaden. Sedan ger jag mig på den personliga arenan där vi som individer dagligen strider för att freda oss själva mot omvärldens krav.

Eftersom vi alla är födda som olika individer får du som läser såga allt eller ta till dig tillämpliga delar av innehållet. Vad som är rätt för mig är kanske inte rätt för dig. Dessutom är texten relativt grunt hållen. Många kunskaper som här återges på fem sex rader har insetts efter veckor av funderingar och samtal. Skicka gärna ett mail på fredrik.nilstromer@swipnet.se om du vill ge någon återkoppling till mig. Texten uppmuntrar just till egen reflektion, frågorna har inga entydiga eller givna svar.

Globalt

Hur blev Kina så viktigt för marknaden? Arbete föder välstånd, välstånd föder konsumtion, konsumtion skapar efterfrågan och arbetstillfällen. Ordningen är inte akademisk, tillväxten blir kaotisk, Kinas inre marknad ett inferno drivet av ett ökande välstånd hos många miljoner Kineser. Kina säljer även till oss förhållandevis få svenskar. Det handlar om stordrift av enorma mått. Allt som produceras i detta inferno blir billigt.

Aktieägarna blir nöjdare i och med att börsföretagen växer. Tillväxten hamnar i utlandet, inte hemlandet och välståndet sprids över vår värld. Ericsson ökar flera tusen anställda utomlands, men minskar några hundra anställda i Sverige.

När kommer Sverige att bli intressant som produktionsland igen? Hur många år kommer det att ta? Sverige har som alltid trävirke och järnmalm.

Ökat välstånd skapas för en större del av jordens befolkning. Samtidigt skapas större miljöhot genom växthuseffekten. Jobben i låglöneländerna är många gånger otrygga med en dålig arbetsmiljö enligt våra mått.

USAs ekonomi kommer att vackla och ifrågasättas, varpå EU får en starkare roll på den världspolitiska arenan.

Europa

Strategin att stänga Europa för billiga varor genom höga tullar och kvotering kommer inte att skapa de arbetstillfällen som är målet. Kända klädmärken, har redan lagt ut sin tillverkning till låglöneländer. De konfektionsvaror som tillverkas i Europa är riktade mot köpstarka mindre konsumentgrupper fördelade över alla åldrar. Sysselsättningen denna tillverkning skapar är en droppe i havet mot den sysselsättning de „utlagda” jobben hade utgjort om de inte lämnat Europa.

Tuffa miljökrav och en rigid arbetsrätt fördyrar den europeiska produktionen gentemot låglöneländerna.

Utanförskapet (arbetslöshet) skapar klyftor i samhället, en liten arbetande klick skall försörja allt fler pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa.

Segregationen i kombination med brist på livskvalitet föder en stegrad oro, där individen alltid kommer att vara utsatt. Vi kommer att se en stegrad våldsspiral bland unga män utan livsmål och framtidstro.

EU tar mer och mer formen av en federal överstat, satt att bevaka medlemsländerna och fördela pengar mellan olika stödprogram. EUs lag gäller över nationell lag, då EUs lagar överförs till nationell nivå uppstår mischmasch mellan EU-lag och nationell lag. Konflikter och tolkningsbekymmer bidrar till ineffektiviteten samtidigt som de nationella regeringarna förlorar de styrmedel de tidigare haft. Ex svensk alkoholpolitik.

Driven av en ökad Europeisk fattigdom kommer inom 10 år fackförbunden att vara baserade på central Europeisk nivå för att kollektivt kunna matcha den inre marknad EU har. Under samma tid kommer EUs medlemsstater i praktiken att reduceras till regioner inom EU med en gemensam underrättelsetjänst och polis.

Kontroll kommer att vara ett honnörsord inom EU. EU blir Sveriges storebror. Kameror kommer att se oss överallt. Vi kommer att bli allt passivare till politik och utveckling då makten lämnar landet. Central övervakning ersätter härmed medborgare med civilkurage.

Sverige

Fyrtiotalisterna lämnar scenen och flyttar i större utsträckning sina förmögenheter utomlands. Många mindre företag läggs helt enkelt ned då det inte lönar sig att låta nästa generation ta över pga. riktade skatter.

Större arbetslöshet och en minskande privat sektor drar undan skatteunderlaget för den offentliga sektorn, främst för kommunerna. Antalet kommuner dras ned med 50%, landstingen försvinner och sjukhusen blir politiskt styrda resultatenheter. Primärvården förs över i kommunalt ansvar.

Vård som en fri nyttighet avskaffas och olika försök att hitta fungerande modeller prövas. Segregationen i samhället har gjort människorna väldigt ensamma. Man söker vård för att man egentligen är orolig och behöver någon att prata med.

Tron på att myndigheter skall lösa DINA bekymmer har kulminerat och övergått i anarki. De klassiska politiska partierna finns bara på riksnivå och är ersatta med lokala partier som hämtar in invånarnas synpunkter i olika sakfrågor. Detta leder till en enorm ryckighet i de offentliga verksamheterna som ytterligare förstärker känslan av att samhället befinner sig på ett sluttande plan.

Lokalt

Medborgargärden patrullerar allt oftare gator och torg, både som skydd för de unga och som skydd för gård och grund. Våldspiralen är fruktansvärd. Man kan nu tala om stråtrövare och rånargäng. Grannen kanske sparkar din katt och kör över din cykel och verkar hotfull när du tar upp frågan med honom. En polisanmälan tjänar inget till. Torpedverksamhet och maffia är etablerad som en kraft i samhället.

Polisen klarar nu bara att utreda de riktigt grova brotten, även mordutredningar får skjutas på framtiden. Polisens beteende har av lätt insedda skäl brutaliserats i samma takt som våldet har ökat. Den lilla människan vet snart inte vem hon skall vara mest rädd för.

Men så här illa får det väl inte bli!

Var finns hjärtat i dagens människor? Värdegrund? Etik och moral?

Dagens budskap handeln och media förkunna är –Konsumera! –Njut idag! Imorgon kan du vara död. Vi får bara nuet, allt sker i nuet, både liv och död. Direktnjutaren sätter inga avlägsna mål och ingår inga bindande överenskommelser, han njuter nu av mat, dryck, kärlek (sex), upplevelser i vår värld av överflöd. Men är detta samma som att säga – Lev idag som om denna dag vore din sista? Carpe diem? Dagens människor kan självklart inte dras över en kam. Men en tendens är att vi mer och mer resonerar som en sann direktnjutare. Att leva som en direktnjutare innebär för mig att ha en destruktiv livsstil. För mycket njutning blir ingen njutning. Att alltid äta mycket godis, festmat och goda såser gör en inte bara fet utan även krävande och blasé. All mat måste hela tiden överträffa mina tidigare erfarenheter. För mycket drickande leder till alkoholism. För mycket sex blir en vana, minskar den erotiska njutningen, och banaliserar ett sexuellt förhållande. En risk är också att när njutningarna inte längre överträffas utvärderas relationerna så mycket så att ingen partner duger en längre tid.

Vad vi behöver är spänning, närhet, omtanke och kärlek, dessa värden skapas ur goda samtal, upplevelser och samvaro tillsammans med ens partner.

Läs om hur en avslappnad livsstil kan ge dig värden i livet på http://www.epicurus.info/

Men en anonym röst på sidan ovan kommenterar Epikurismen så här:

„Därför är epikurismen, som är den lugna delen av hedonismen något som skulle passa mig riktigt väl. Även om jag skulle må riktigt bra av denna utdragna njutning av livet, och att bara vara. Så skulle jag nog inte hålla inne mina drifter. Att frossa i godsaker, uppleva intensiv glädje och ha underbar sex – Det är inte något som jag vill säga upp mig ifrån.”

Epikurism möter någonstans i ett gränsland hedonismen där direktnjutaren enligt beskrivningen ovan hör hemma. Ofta är vi väl något av periodare i dessa sammanhang. Viktigt i vår stressande tid är att man skall stanna upp ofta och kultivera sin inre trädgård.

Finn din egen stil och slappna av i din begränsning

Vi jämför oss med många förebilder. De kan vara chefen, mamman, pappan, kompisen eller någon kändis. Att jämföra sig är en del av ens utveckling, goda förebilder bygger upp, men överkrav bryter ner. Du själv blir din egen slavdrivare när du inte inser att du själv är du och inte kändisen med stort K eller din framgångsrike säljkollega. Skruva ned kraven, tagga ned och slappna av.

Det du inte funnit på hemmaplan, finner du inte på andra sidan jorden

Oro följer oss genom livet, oro för en sjuk anhörig, oro för att inte nå de mål som blivit uppsatta, oro för dålig nattsömn, oro för döden och oro för andra ting. När du inser att du inte längre behöver oroa dig för sådant du inte kan påverka, kan du leva i nuet.

Vad berör dagens människor?

Människor med stort hjärta, eller ombry har alltid attraherat mig. Dessa är människorna som älskar livet och sin omgivning och som bryr sig. Människor som möter ens blick. Människor som ler mot omvärlden. Människor med integritet och civilkurage. Människor som vet att de kan utgöra skillnad. Äkta mänsklig värme, utan beräknande syften.

Vad strävar dagens människor mot?

Mot pensionen. Mot den slutgiltiga orgasmen. Mot större rikedom. Mot döden…

Pengar skapar möjligheter, inte lycka.

Jag tror det är viktigt att sätta personliga mål, som kan nås. När jag gått in i väggen upplevde jag den värsta våren i hela mitt liv, allt jag hade trott på och arbetat för ifrågasatte jag. Tack vare vistelse i kravlös miljö och kognitiv terapi kom jag upp på banan igen. Nu har jag aldrig mått bättre, och det säger jag fast jag fick reda på att jag fick diabetes för en tid sedan.

Du kan nå mål och en personlig utveckling genom att vårda dina tankar. Vi begår varje dag onödiga tankemisstag som i sin tur skapar oro och i värsta fall ångest utan att vi egentligen förstått varför. Vi kan t ex gå runt och tro att chefen tycker jag var en idiot för att jag sade något oklokt. Men vet jag egentligen att det jag sade verkligen uppfattades så av chefen. Han känner ju inte mina tankar och mina referenser. Felet vi gör är att vi tror att andra kan läsa våra tankar. I själva verket är det en omöjlighet. Bli din egen försvarsadvokat. Åklagare finns det gott om…

Låt inte andra ta din glädje ifrån dig!

Varför skall andras dåliga humör dra ned mitt humör och göra mig nedstämd? Kommer någon och är negativ, kan du ifrågasätta det han säger, annars kan du välja att strunta i det. Nej, risken är stor att man dras med i den negativa trallen och sjunger med. Men med en enkel tankefint kan du i ditt inre låtsas att du sparkar ned den negativa personen från din „inre scen” med de grövsta fotbollsskor. Pröva det!

Vad har du för drömmar och mål i ditt liv?

Då man vet att man fått diabetes är det lätt att säga till sig själv – maten var ju allt jag hade, vad kan jag nu njuta av? Kanske är det så enkelt att vi människor ibland är rätt enögda. Vad spelar det för roll om jag inte alltid kan vräka i mig mat längre. Avhållsamheten ger ju extra guldkant åt de färre tillfällen när man verkligen kan unna sig något. Lätt att skriva, svårare att inse. Tröstätandet måste en diabetiker lämna. Det är det svåra. Att inte ha något att sätta tänderna i. Men lever vi för att äta eller äter vi för att leva? I dagens överreklamerade värld kan det vara svårt att veta riktigt. När Mat-Tina säger „Gött”, är det ännu svårare att veta.

Pengar och överdriven njutning är inget att sträva efter, vad är då värt att sträva mot?

Goda relationer och vikten av förnöjsamhet

Sök skall du finna, bulta så skall dörren öppnas. Sittande fågel får ingen föda. Arbeta på dina relationer. Ge, ge och ge. Får du inget igen? Då är du fel ute. Relationer som präglas av samma ord och fraser blir unkna och kravfyllda. Bristen på spontanitet föder irritation och smågnabb eller en känsla av att allt är ett socialt spel där endast mänskliga fasader putsas.

Sök en omgivning och personer som är dina likar (liknande värderingar), och gärna med liknande intressen. Du skall både bekräfta och bli bekräftad. Alla människor har behov av att bli sedda och bekräftade. En relation känns god om den innehåller ett visst mått av oförutsägbarhet. Överrakningsmomentet är befriande och släpper loss kreativiteten. Kanske är du en person som föredrar trygga hörnet? Fast då har du nog slutat läsa redan.

Det sociala nätet på en arbetsplats är det bästa. Vi träffas för att uträtta något som någon annan har bestämt och vi gör det tillsammans. Vårt resultat beror av vårt samarbete. I denna atmosfär skapas tillfällen för goda samtal som ger stöd och gott kamratskap. I många fall är samtalen djupare än de vi kan ha hemma.

I det gamla Sverige spelade gårdsgemenskapen en motsvarande roll, här fanns det naturliga sociala nätet, helt integrerat med släkt och familjeliv. Här ligger också en del av förklaringen till den segregation som nu finns i vårt samhälle i utanförskap som arbetslösheten skapar. Bidragspengar ger inga relationer eller kamratskap. Snarare leder utanförskapet till stora påfrestningar på äktenskap och kärleksrelationer. Den förhållandevis lilla grupp som en familj utgör rymmer inte den sociala dynamik som en arbetsplats eller en gårdsgemenskap rymmer.

Saknar du relationer kan du gå med i en intresseförening och finna nya vänner där. På din ort finns det enormt många intresseföreningar, idrott, modellflyg, bilklubb, konstgille, körsång, nykterhetsrörelse, symöten, viktväktarna, frikyrka, tågentusiaster och chatgrupper på Internet. Det ideella utbytet bjuder på mycket kontakt med människor, kan leda till en del arbete, engagemang och ansvar.

Att skaffa sig en samtalspartner kan vara en ventil. I USA kallas dessa „shrink” dvs. hjärnskrynklare alltså en psykolog. Lika gärna kan man kalla personen en mentor, kort sagt en person med en annan livserfarenhet än den man själv har. Samtalspartnern kan sätta ens egna frågeställningar i ett annat sammanhang och skapa perspektiv för en själv. Psykologen eller beteendevetaren kan hjälpa oss att ställa oss själva rätta frågor för att ifrågasätta de tankar som flyger genom våra hjärnor.

Förnöjsamhet är det samma som lycka. När du är nöjd och tillfreds är du lycklig.

• Du är nöjd med dig själv i din egen begränsning
• Du är nöjd med din situation i förhållande till omvärlden (även som långtidssjukskriven eller arbetslös)
• Du har någon att älska – dig själv

Lyckan finns närmare än du tror. Tänk vad vi springer för att finna lyckan och tänk vad dyrt det ofta blir när vi skall konsumera oss lyckliga.

Meningen med livet inses i nuet. Meningen med livet (den samlade) är summan av nuet i pluralis.

En lycklig människa är också beredd att ta ansvar för ett sammanhang som är större än det egna, och detta är civilkurage. Fler lyckliga människor motverkar samhällets sönderfall.

Ett boktips är Långsamhetens lov eller vådan av att åka moped genom Louvren, skriven av Owe Wikström. Boken handlar om att finna den goda ensamheten i vår tid av jäkt.

Fredrik Nilströmer

PS. Vissa dagar är det helt rätt att bara sitta och titta ut genom fönstret.